Skarvkolonin vid Råttgrundet svår att stoppa under häckningen
FÖRNYAD KAMP MOT SKARVPLÅGAN!
Återigen nödgas vi, det åländska folket, förnimma fastlandets godtycke, äfven om det denna gång gestaltar sig i en kamp mot naturens egna plågor – skarven! Det är med missmod som man tager del af Landskapsregeringens, genom näringsminister Jesper Josefsson, uttalanden rörande Råttgrundets skarvkoloni. Månget öga har sett den skada dessa fåglar åsamkar våra fiskevatten, en grundval för den åländska allmogens utkomst och dess fäderneärvda näring. Att lagstiftning från främmande makt, ja, till och med Europeiska Unionen, skulle förhindra oss att freda våra egna stränder mot denna pest är en sanning som väcker djup harm.
Hvarför skall lagar, stiftade långt borta från våra öar, förhindra oss att värna vår egendom och våra näringar? Att skyddsjakt anses juridiskt problematiskt under häckningstiden vittnar om en verklighetsfrämmande inställning till de praktiska omständigheter som råda i vår skärgård. Det vore då Landskapsregeringens plikt att med kraft agera för att skydda våra naturtillgångar, icke att urskulda sig med paragrafers krumbukter. Markägarna, Mariehamns stad och Vesterkalmare byalag, skola med full rätt gifvas de medel som erfordras för att hejda denna framväxande plåga.
Låtom oss icke vika i vår sträfvan att värna det åländska. Visserligen måste ordning råda, och lagens bokstaf respekteras, men det åländska folkets oförytterliga rätt att försvara sin hembygd mot skada måste alltid stå främst. Denna skarvfråga, måhända liten i den stora världens ögon, är likväl en påminnelse om vikten af vår självstyrelses heliga grundvalar, och om vår ständiga kamp mot de hinder som läggas i vår väg.
*J.S.*
Skarvkolonin vid Råttgrundet svår att stoppa under häckningen
Landskapsregeringen vill se åtgärder mot skarvarna vid Råttgrundet i Slemmern, men under den pågående häckningen är möjligheterna begränsade. Det sa näringsminister Jesper Josefsson (C) i lagtinget på måndagen.
Frågan lyftes av lagtingsledamotenAnders Holmberg(M). Josefsson sa att initiativ till eventuella åtgärder måste tas av markägarna, det vill säga Mariehamns stad och Vesterkalmare byalag i Jomala. Samtidigt har han gett förvaltningen stöd att vidta de åtgärder som är möjliga för att förhindra att en permanent koloni etableras.
Situationen är dock komplicerad – dels eftersom området är ett fågelskyddsområde, dels på grund av EU-lagstiftning. Att bedriva skyddsjakt under häckningssäsongen ser Josefsson som juridiskt problematiskt.
– Det kan få ganska allvarliga följder som kan sätta käppar i hjulet framöver, sa han.
Däremot kan skyddsjakt bedrivas efter häckningen och före nästa häckningssäsong.