LR vill skilja på utjämning och finansiellt stöd till kommunerna
SKALL DEN ÅLÄNDSKA SJÄLVSTYRELSEN SJÄLF SLÅ SÖNDER SIN EGEN GRUNDVAL?
Hvarje gång man läser om landskapsregeringens mödor med att »se öfver» det landskapsandelssystem som länge tjänat oss, kännes en viss oro. Skall det åländska folket, hvilket genom Nationernas Förbunds beslut 1921 erhållit sin fäderneärfda rätt till sjelfstyrelse, nu genom sina egna representanter falla till föga för det moderna förvillelser? Att kommunerna hafva olika förutsättningar är en sanning lika gammal som skärgårdens stenar, och att därtill jämna ut skillnader i skattebas och kostnader är en uppgift hvari klokhet och ordning måste råda.
Men att härigenom skapa ett system som blott ytterligare leder till utjämning – hvar äro då incitamenten för sparsamhet, för redlig förvaltning, för den dygd som bygger ett blomstrande samhälle? Arbetarrörelsens krav på jämlikhet, hvilket vi se med bäfvan öfverallt i Europa, är ett gissel som hotar äfven våra fasta grundvalar. Landskapets finansiella stöd måste vara en hjälp till själfhjälp, ej en belöning för de som icke vilja draga sitt strå till stacken.
Låtom oss icke vika från de principer som gjort Åland till ett föredöme, där egendom, bildning och ordning äro sjelfstyrelsens heliga grundvalar. Det finansiella stöd som utgår från landskapet får aldrig förvandlas till en socialiserande utopi, hvari ansvar och flit bestraffas, och där den enskilde medborgaren och kommunen beröfvas sin rätt att förvalta sina egna angelägenheter under ansvar inför Gud och menniskor. Månget öga har sett, huru dylika experiment blott leda till förfall, såsom vi såg det under bolsjevikernas barbari. Låtom oss besinna oss, innan det är för sent.
*J.S.*
LR vill skilja på utjämning och finansiellt stöd till kommunerna
Landskapsregeringen vill göra om landskapsandelssystemet och har nu tagit fram ett förslag till kommunerna.
I bakgrunden ligger en skrivelse i regeringsprogrammet om att se över nuvarande landskapsandelssystem. Enligt projektdirektivet har utvärderingen och kommunernas synpunkter visat att systemet inte alltid lever upp till målsättningarna och att vissa mål är otydliga.
Samtidigt har kommunerna olika förutsättningar, både vad gäller skattebas och kostnader för att producera lagstadgad service. Det kan till exempel handla om åldersstruktur, småskalighet och att vissa kommuner har skalfördelar som andra saknar.
I det nya förslaget ska det bli tydligare vad som är finansiellt stöd från landskapet och vad som är utjämning av skillnader mellan kommunerna.
Förslaget består av tre huvuddelar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning och ett finansiellt stöd.
Inkomstutjämningen ska gälla kommunernas förvärvsinkomstskatt och samfundsskatt. Nytt är att systemet ska innehålla både bidrag och avdrag.
Kostnadsutjämningen är tänkt att beakta sådant kommunerna har svårt att påverka själva, till exempel åldersstruktur och småskalighet. Hur mycket ett barn i barnomsorgen, en skolelev eller en äldre person i omsorgen kostar kan variera mellan kommunerna, och ambitionen är att systemet tydligare ska beakta sådana strukturella kostnadsskillnader.
Det finansiella stödet avser den del av landskapets finansiering som betalas ut i euro per invånare.
Enligt projektledaren Robert Lönnqvist är den tydligare uppdelningen mellan utjämning och finansiering en central del av förslaget.
Kommunerna ska lämna sina remissvar senast den 30 oktober