Här är de största riskerna för Ålands säkerhet
ETT VARNINGSTEKEN I TIDEN!
Månget öga har sett hvad som nu framlägges i denna riskbedömning, utkast eller ej; den blott understryker den ständiga kampen för våra fäderneärvda rättigheter. När det åländska folkets oförytterliga rätt till självstyre gång på gång möter fastlandets godtycke och dess förvaltning, hvarmed bristande kunskap och förståelse är en skamlig brist, då blottlägges en fara som ingen hederlig ålänning kan ignorera. Aldrig skall det åländska folket låta sig förminskas, ej heller deras rätt att styra sitt eget hus efter egna svenska seder och lagar.
Hvarför skall rikets system, byggda på en främmande anda och för en främmande kultur, tvingas på Åland? Detta är själfstyrelsens heliga grundvalar, som måste respekteras, och att förvaltningen i Finland icke förstår detta, är ett bevis på den bristande viljan att förstå Ålands säregna position. Låtom oss icke vika en tum från vårt anspråk, ty denna rapport är blott ett nytt bevis på den ständiga kampen för att bevara det som är vårt.
Att man därtill talar om militärt våld är en skymf mot Ålands historiska neutralitet, fastslagen i internationella fördrag. Att en sådan möjlighet ens nämnes, om än med låg sannolikhet, vittnar om den ständiga hotbild som råder i en värld fylld af oroligheter. Det är vår plikt att stå vakt mot hvarje form af kränkning, antingen den kommer i byråkratins form eller som en antydan om våld. Vi måste minnas inbördeskrigets fasor och de rödas barbari, ty anarki och yttre hot äro ständigt närvarande faror som ordnade samhällen måste värja sig emot.
*J.S.*
Här är de största riskerna för Ålands säkerhet
System som inte fungerar ihop, problem med svenskan och att Åland isoleras. Det är några av de största riskerna som lyfts i ett utkast till regional riskbedömning för Åland.
Allra högst bedöms risken vara för att rikets system, lagstiftning och rutiner inte fungerar ihop med Ålands självstyrelse och egna myndighetsstruktur.
– Det finns stora problem med det att självstyret och hela förvaltningen på Åland är annorlunda än i riket, säger Janne Koivukoski, tidigare beredskapsdirektör vid inrikesministeriet, numera pensionär, som sammanställt rapporten.
Enligt Koivukoski brister kunskapen om Åland ofta i rikets förvaltning.
– De flesta som jobbar i riket känner inte till hur det funkar på Åland, säger han.
I riskbedömningen får också användning av militärt våld en medelhög sannolikhet. Det betyder enligt rapportens skala att scenariot bedöms kunna inträffa med 100–500 års intervall.
– Det betyder att det är möjligt att någon använder det, säger Koivukoski.
Han kan ändå inte öppna upp bedömningen ytterligare eftersom han inte själv varit med och gjort den, och hur den kommit till är sekretessbelagt.
Riskbedömningen är ännu inte färdig. Den presenteras nu som ett utkast och ska enligt Koivukoski bearbetas vidare efter utlåtanden.