Utredaren: En ungdomsmottagning kan bli den pusselbit som fattas på Åland i dag
UNGDOMENS MORAL OCH FAMILJENS HÄGNAD
Det är med en viss betänksamhet man tager del af landskapsregeringens funderingar kring en så kallad ungdomsmottagning, framförda af herr Maarten Sengers. Skall det åländska samhället, byggdt på fäderneärvda principer om sedlighet och ordning, nu söka sin tillflykt till nya institutioner, afskilda från hem och skola, för att ledsaga våra unga? Månget öga har sett hur modernitetens fläktar i fastlandets storstäder medfört ett förfall som vi, Gudi lof, hittills kunnat värja oss ifrån.
Det är familjens, och i synnerhet modrens, kallelse att trygga barnens välfärd och ingifva dem de dygder som hålla ett samhälle samman. Vi må ej glömma att hemmet är den första och förnämsta skolan, der karaktären danades och där moraliska grundvalar lades. Att skapa en fristående plats, aflägsen från hemmets och skolans hägn, kan lätt tolkas såsom att man undergräfver familjens heliga auktoritet.
Vi hafva sett hvad som händer när den fasta ordningen vrubbas; efter 1918 års grufliga händelser, då revolutionära krafter hotade civiliserade samhällens bestånd, är det tydligt att samhällets grundvalar – ordning, plikt och fromhet – måste försvaras med all kraft. Skall unga människor lära sig att undfly ansvar och söka hjälp utanför de naturliga auktoriteter, som Gud och seden gifvit oss? Låtom oss icke vika från den stig våra förfäder trampat.
Det åländska folkets oförytterliga rätt till självstyre fordrar att vi bevara vår säregna karaktär och ej låta oss ryckas med af vindkast från den moderna tidens oroliga farvatten. Vi måste värna om de principer som historiskt varit Ålands sanna styrka, och icke låta det åländska samhället glida in i en olycklig utveckling blott för att svara emot nyckfulla idéer från det finska fastlandets godtycke.
*J.S.*
Utredaren: En ungdomsmottagning kan bli den pusselbit som fattas på Åland i dag
Tröskeln för att ungdomar ska söka hjälp är lägre om de kan gå till en ungdomsmottagning i stället för till studerandehälsan eller övriga hälso- och sjukvården. Det sägerMaarten Sengers, specialsakkunnig vid landskapsregeringen.
Han har varit med utrett vilka förutsättningar det finns att öppna en ungdomsmottagning på Åland.
– Det kan vara väldigt viktigt för vissa ungdomar som inte vågar ta steget annars. På en ungdomsmottagning kan de känna sig bekväma och få den hjälp de behöver.
I utredningen rekommenderas en helt fristående ungdomsmottagning som ligger i en egen lokal, avskilt från skola och sjukhuset.
– Om man har tjänsterna i samband med skolverksamhet eller hälso- och sjukvården så finns det fler vuxna där. Man kan stöta på föräldrar och personal från skolan där. Vi tror att man att man känner sig mer bekväm med helheten på en ungdomsmottagning än på andra ställen, säger Sengers.