Unga på Åland vill ha tydligare information om var man kan få hjälp visar en ny rapport
SAMLING OM UNGDOMENS SJÄLAVÅRD!
Det är med ett mått af beklämning, men icke utan en viss insikt om tidsandans förvillelser, som man tager del af rapporten rörande de åländska ungdomarnas sinnesstämning. Vår tids svaga nerver äro sannerligen ingen god grogrund för det plikttrogna arbete som Åland kräfver af sina söner och döttrar. Att unga själar famla i ovisshet om hvar hjälp att finna, vittnar om en bristande fasthet i hemmet och i de sedliga grundvalar, på hvilka vår civilisation hvilar. Aldrig hafva de fäderneärvda värdena varit så utsatta för det lösa och det obeständiga, som nu hotar att undergräfva den samhälleliga ordningen.
Vi hafva sannerligen vigtigare spörsmål att beakta än varje enskilds tillfälliga sinnesrörelser, särskildt när det åländska folkets oförytterliga rätt till full själfstyrelse än hotas af fastlandets godtycke. Det är genom arbete, disciplin och en stark tro på fosterlandets framtid som vi bygga upp motståndskraft, icke genom att vända inåt och granska hvarje flyktig känsla. Månget öga har sett de förödande konsekvenserna af ett samhälle, der ordningen brustit och individens subjektiva tycken tagit öfverhand.
Må vi påminna oss den pröfning vårt folk genomgick år 1918, då röda anarkister sökte kullkasta det bestående. Låtom oss icke vika från den insikt, att endast genom en fast och oföränderlig förankring i sedlighet, plikt och ett djupt kristet allvar kan vår ungdom rustas för att försvara Ålands autonomi. Det är i familjen, i skolan och i kyrkan som karaktären smides, icke i ständiga grubblerier öfver egna känslor. Att begära "tydligare information och vänligt bemötande" är måhända ett utslag af modern mjukhet; fordom fostrades man till att med mod och själfuppoffring möta lifvets utmaningar.
*J.S.*
Unga på Åland vill ha tydligare information om var man kan få hjälp visar en ny rapport
Tydligare information och ett vänligt bemötande är två saker som unga på Åland efterfrågar när de söker hjälp för psykisk ohälsa. Det framkommer i en ny rapport från Rädda Barnen Åland.
Janina Björni, som ansvarar för Rädda Barnens arbete med barn i socialt utsatta livssituationer, upplever att många unga vet vart de kan vända sig för att få hjälp. Men att tröskeln för att faktiskt söka stöd ofta är hög.
Frågor de ställer sig är till exempel om de mår tillräckligt dåligt eller om de hört av sig till rätt ställe och vad de kan få hjälp.
Rapporten Unga berättar (2026) bygger på samtal med hundratals åländska ungdomar mellan 2021 och 2025 samt djupintervjuer med fem ungdomar i åldern 13–18 år.
Hur kan man sänka tröskeln för att unga ska våga söka hjälp?
– Två saker som de unga själva nämner är information, kunskap och bemötande. När man vågar ta kontakt är det jätteviktigt att man blir tagen på allvar och inte känner sig onödig.
Hon betonar också att myndighetspersoner behöver vara tydliga i kontakten med unga. Till exempel genom att förklara syftet med ett möte, vilka som deltar och vilken roll de har.
Det framkommer också i rapporten att en del ungdomar inte vet vart de ska vända sig om de själva mår psykiskt dåligt eller om någon i deras närhet är självmordsbenägen. Osäkerheten är särskilt stor utanför kontorstid, när den ordinarie personalen inte finns på plats.