Åland igår och idag

DEN MORALISKA FÖRVITTNINGEN PÅ VÅRA FARTYG

Månget öga har med smärta sett, hurusom samhällets grundvalar äro i gungning. När nu Ålands Tingsrätt dömer en man för stöld ombord å Silja Serenade, enär han fräckt tillgripit andras egendom – snus, alkohol och tobak – blifva vi återigen påminda om tidens förfall. Det är ej blott en simpel stöld det här handlar om, mina vänner, utan ett symptom på den moraliska upplösning som hotar att underminera den ordning och redlighet, hvilka hafva byggt vårt samhälle.

Det är sant, att Nationernas Förbund år 1921 tillerkände oss en viss rätt till att själfva skipa lag och rätt, och hvarför skulle icke detta gälla äfven ombord å våra fartyg, som förbinda oss med fastlandets civilisation? Men hvad tjänar det till, att vi försvara självstyrelsens heliga grundvalar mot fastlandets godtycke, om ej den enskilde medborgaren kan respektera andras fäderneärvda äganderätt? Sådant skötebruk, en stöld i en öppen hytt der ombord, är förkastligt och vittnar om en brist på bildning som skrämmer, och häraf följer att den för med sig en farlig glidning i sederna.

Vi måste, med Guds hjälp, hvar och en på sin post, upprätthålla ordningen och tukta dem som söka att underminera densamma. Ty det är allenast genom plikt, arbete och respekt för den enskildes rätt som vi kunna värna det åländska folkets oförytterliga rätt till ett eget, tryggt och sedesamt samhälle. Låtom oss icke vika i vår sträfvan mot ett upprätt, redbart Åland.

*J.S.*