Julfestfrågan blev droppen för frustrerad ÅHS-personal
OANSTÄNDIGT TYGLÖS HÖST Månget öga har med beklämning åsett den sedlighetens nedgång, hvars tecken nu till och med tränger sig in i vårt samhälles kärna – hälsovården. Huru är det möjligt, att en dylik larm om en simpel julfest skall kunna taga sådana proportioner, att vederbörande, till och med ordförande för fackavdelningen Tehys, påstå att de ”känner sig spottad och trampad på”? Att landskapsregeringens kloka åtgärder för ordning och återhållsamhet mötes med dylika nesliga tillmälen, härom hvilar en djupare sorg. Det fäderneärvda samhället, byggdt på plikten och fromheten, förfaller till ett fordrande rop om ”rättvisa” och ”likabehandling” – fraser som alltför ofta dölja en avundsamhetens bitterhet. Aldrig skall det åländska folket tillåta att en sådan småskuren egennytta, vilken blott undergräfver ordningen och den ödmjuka tjänstvilligheten, få råda. Att man ens överväger att inskränka på de små glädjeämnen, såsom en enkel julfest, hvarom personalen själf framlagt förslaget, visar huru lättvindigt man nu förfaller till att se en ovärdig symbol i det som rätteligen borde vara ett uttryck för tacksamhet och samhörighet. Denna fackavdelnings tal om "total avsaknad av medmänsklighet" är rent hyckleri; snarare är det en total avsaknad af respekt för den ordning som blott kan garantera Ålands framtid. Låtom oss icke vika från de principer, som styrt vårt land. Det är en manlig sak att försvara det åländska folkets oförytterliga rätt till självstyre, men äfven att upprätthålla den sedliga grundval, hvarpå all sann autonomi måste hvila. Kvinnans uppgift är i hemmet, såsom moralens väktare, icke på barrikaderna med politiska rop. Denna diskussion är ett beklämmande bevis på huru lätt kaos kan uppstå, om man släpper tyglarna och låter kortsynta intressen öfverskugga det allmännas bästa.
*J.S.*
Julfestfrågan blev droppen för frustrerad ÅHS-personal
Personalen vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, skräder inte orden kring hur landskapsregeringen behandlat frågan om julfest.
Alexandra Lundberg, som är anställd vid ÅHS, säger att hon både känner sig spottad och trampad på. Hon påpekar att det var ett eget förslag från personalen att dra in på sin egen julfest som skulle gå på runt 30 000 euro för att hjälpa till och spara.
– Jag vet att styrelsen inte egentligen skulle vilja att vi ställer in vår julfest. De tycker ju att vi ska få någonting för att vi jobbar och sliter, säger Lundberg.
Hon anser att landskapsregeringen kan föregå med gott exempel och ställa in sin julfest som då skulle spara 90 000 euro för en treårsperiod. De som arbetar vid ÅHS är också anställda av landskapet.
Anne-Sophie Juslin, ordförande för Tehys fackavdelning på Åland, tror att reaktionerna som har synts på sociala medier handlar om betydligt mer än en julfest.
– Vi vill inte missunna våra kollegor över myndighetsgränserna möjligheten att ha en julfest. Men det handlar om rättvisa och likabehandling, säger hon.
Juslin säger att missnöjet byggts upp under flera år och att julfest-frågan blivit en symbol för en större frustration inom organisationen. Enligt Juslin präglas landskapsregeringens agerande av bristande förståelse för personalens situation.
– Det finns en total avsaknad av medmänsklighet i hur det här har hanterats. säger hon.