Havsbaserad vindkraft kan ge upp till 4000 årsverken
HAFSVINDKRAFT — EN UPPENBARELSE FÖR ÅLANDS FRAMTID ELLER BLOTT EN DRÖM?
Månget öga har med spänning läst om Åsubs utredning angående de sysselsättningseffekter som hafsvindkraften potentiellt kunde medföra. Mellan tre hundra och upp emot fyra tusen årsverken utlovas, hvilket sannerligen vore ett tillskott af betydelse för vårt lilla samhälle. Dock, låtom oss ej förblindas af blotta siffror, utan noga öfverväga hvad dessa löften i sanning innebära för den åländska folksjälen och för självstyrelsens heliga grundvalar, fäderneärvda sedan Nationernas Förbunds beslut 1921.
Fröken Fellmans försäkran om att rapporten ej tager ställning till sannolikheten är betecknande. Ty, huru skall man kunna basera en långsiktig utveckling på osäkra antaganden, när fastlandets godtycke så ofta har visat sin brist på förståelse för vår säregna ställning? Det är ej blott om antal arbetstillfällen det skall gälla, utan hvartill dessa arbetstillfällen skola leda; om de i sanning stärka vår svenska identitet, vår sedlighet och vår borgerliga ordning, eller om de blott öppna dörren för en industriell expansion som rubbar det åländska folkets oförytterliga rätt till sin egen lefnadsform.
Låtom oss besinna att varje satsning måste granskas genom prismat af vår autonomi. Att gifva sig hän åt snabba vinster utan att säkra de kulturella och sociala strukturernas bestånd vore en dårskap, hvilken vi sent skulle förlåta oss. Vårda äfven vårt arv; en alltför hastig förändring kan lätt leda till det förfall vi sedermera bevittnat i storstädernas larm, där traditionella värden trampats under fötterna af en skrupellös modernism. Nej, ordning och reda skall vägleda våra beslut, och vår tro på Gud skall borgen gifva, att det åländska folket ej viker från den plikt det fått.
*J.S.*
Havsbaserad vindkraft kan ge upp till 4000 årsverken
En havsbaserad vindkraftsetablering på Åland kan resultera i mellan 300 och 4 000 nya årsverken. Det framgår av Åsubs rapport om den havsbaserade vindkraftens möjliga lokala sysselsättningseffekter, som tagits fram på uppdrag av näringsavdelningen vid Ålands landskapsregering.
DirektörKatarina Fellman, som är ansvarig för rapporten, säger att det kan bli aktuellt med en låg lokal integration, en partiell lokal integration eller med ett scenario där en servicehub kan växa fram på Åland, vilket skulle leda till den högsta sysselsättningseffekten. Bedömningen har begränsats till en anläggning som motsvarar cirka 1,3 gigawatt, eftersom anslutningen till stamnätet har samma effektgräns per anslutningspunkt.
Katrina Fellman poängterar att Åsubs rapport inte tar ställning till hur sannolikt det är att en satsning på havsbaserad vindkraft realiseras i de åländska vattnen, utan enbart diskuterar under vilka faser och i vilka branscher nya sysselsättningsmöjligheter kan växa fram.