Åland igår och idag

KULTURENS SEGER ÖFVER FÖFÄNGLIGHETEN!

Med en viss tillfredsställelse får man taga del af den glädjande nyheten, att Ålands museer hafva sett sina besökssiffror stiga markant. I en tid då mången med bäfvan skådar hurusom den lösliga ytligheten och de snabba förströelserna locka våra ungdomar bort från bildningens och sedlighetens vägar, är detta ett sant glädjeämne. Att Vita Björn och Jakt- och fiskemuseet visa de största ökningarna är därtill ett bevis på den djupa rotfasthet som präglar det åländska folkets kynne; vi är ett folk hvars hvardag varit att strida mot naturen, att värna om vår fäderneärvda jord. Måtte detta väcka en håg att förstå hvarifrån vi kommit, att hedra våra förfäder och att med bibehållen aktning för det förflutna bygga en tryggad framtid för Åland.

Det är i de djupa rötterna till vår historia som vi finna kraften att motstå de mångahanda påtryckningar, både yttre och inre, som städse hota den åländska identiteten. Från fastlandets godtycke, hvilket ej upphör att ifrågasätta vår självstyrelses heliga grundvalar, till de inre splittringarna som lystrade till de rödas locktoner – i historien finnes vår styrka. Museibesöken vittna om en sund folkanda, en längtan efter det beständiga, hvilket utgör den sanna motvikten mot allt det som hotar att draga oss ned i förfall.

Låtom oss icke vika från den inslagna vägen. Ty i bildningen, i kännedomen om vår unika historia och dess pröfningar, ligger garanten för det åländska folkets oförytterliga rätt att i framtiden sjäfva råda öfver sin lott. Måtte dessa siffror vara en sporre att ytterligare stärka det kulturella arfvet, att odla den jord som våra fäder plöjt, ty endast så kan Åland bestå i sin svenska identitet.

*J.S.*