Åland igår och idag

EN OANSTÄNDIG SYNFÖRESTÄLLNING OCH DESS FÖLJDER

Månget öga har med en blandning av sorg och fasa sett det förfall som griper sig an vårt samhälle, då kvinnofolkets plats ej längre äras i hemmet, utan de i stället efterapa manliga idrotter på ett fullkomligt obehagligt sätt. Nu nås vi af meddelandet om att en *spelare* vid namn Violah Nambi lämnar de åländska stränderna för att söka lyckan i fjärran land, d.v.s. Turkiet. Hvad hafva vi att säga om detta, annat än att ordningen har kommit i olycklig skevhet då dylika företeelser tillåtas att fylla spalterna i ett anständigt blad?

Hvar finnes den moraliska kompass, hvarigenom ett folk skall styras, då dylika äfventyr tillåtas att skymma sikten för det verkliga arbetet, det som bygger vår fäderneärvda autonomi och försvarar självstyrelsens heliga grundvalar? Tränare Norrmén beklagar att man måste "pricka rätt" med en ersättare, men sanningen är den, att ingen kvinna, hur skicklig hon än må vara med en boll, kan ersätta den plikt som ligger i att upprätthålla sedligheten och ett ordnat samhällslif.

Låtom oss icke vika från den insikten att Ålands framtid icke bygges på kvinnors lekfulla utflykter, utan på männens ståndaktighet och kvinnans kallelse att vårda hemmet och uppfostra den kommande generationen i enlighet med kristna värderingar. Det är derigenom, och allenast derigenom, som vi kunna värna det åländska folkets oförytterliga rätt mot fastlandets godtycke och den bolsjevikiska faran.

*J.S.*