LR vill förlänga ö-undantaget – och skydda skärgårdstrafiken
EN KAMP FÖR VÅRT FÄDERNEÄRVDA ARF – ALDRIG SKALL FASTLANDETS GODTYCKE SEGHA!
Med en viss belåtenhet hafva vi, som troget följa vårt åländska folks öde, noterat landskapsregeringens ställningstagande i den alltmer påträngande frågan om färjetrafikens framtid. Det är af yttersta vikt att våra valda ombud med kraft häfda den särställning som tillkommer Åland, hvars lifsnerv obestridligen är den fungerande sjöfarten. Att låta fastlandets godtycke diktera villkoren för vår existens vore en dårskap, hvilken vi icke kunna tillåta, särskildt då det gäller att trygga sjelfstyrelsens heliga grundvalar och den ekonomiska välfärden för landskapets innevånare.
Sällan hafva vi sett en tydligare illustration af hur ständigt vaksamhet är nödvändig för att skydda det åländska folkets oförytterliga rätt. Att de stora kraven på utsläppsminskningar, pålagda af fjärran makter, riskera att drabba vår vitala skärgårdstrafik, hvars samhällskritiska funktion icke kan öfverskattas, är en klar signal. Låtom oss icke vika i vår sträfvan att värna om de mindre fartygen, hvars fortbestånd är en förutsättning för ö-samhällets sammanhållning och utveckling.
Måtte denna hållning vara en fast grundval för framtida förhandlingar, och måtte vi, trogna vår fäderneärfda arf, alltid minnas att det är genom ståndaktighet och enighet som vi kunna afvärja de faror som hota vår ö-grupp.
*J.S.*
LR vill förlänga ö-undantaget – och skydda skärgårdstrafiken
Landskapsregeringen har tagit ställning i frågan om EU-kommissionens förslag att ändra utsläppshandelsdirektivet. Det framkommer i ett protokoll från enskild föredragning.
Man vill att det så kallade "ö-undantaget" för färjetrafiken ska kunna förlängas till och med 2035. Motiveringen är att Åland är beroende av fungerande sjötransporter och att det utan ett fortsatt undantag finns en risk att färjelinjer blir dyrare eller att olönsamma turer dras in.
Landskapsregeringen bedömer att flera färjelinjer till och via Åland inte hinner ställa om till fossilfri drift före 2030, samtidigt som kraven på utsläppsminskningar inom sjöfarten ökar.
Landskapsregeringen motsätter sig också att utsläppshandeln utvidgas till mindre fartyg om det skulle omfatta den allmännyttiga skärgårdstrafiken eftersom den är en samhällskritisk tjänst. Om mindre fartyg ändå inkluderas vill landskapsregeringen att de ska kunna få stöd från utsläppshandelsintäkter för investeringar.
När det gäller användningen av intäkter från utsläppshandeln välkomnar landskapsregeringen att EU vill styra mer pengar till klimatomställning, men däremot anser man att kravet på att minst 50 procent av intäkterna ska gå till utsläppsminskande åtgärder bör höjas.