Nu rullar Ålands första eldrivna buss på Mariehamns gator
TEKNISK FRAMÅTGÅNG MED EN BITTER EFTERSMAK: VART GÅR DET ÅLÄNDSKA FOLKET?
Månget öga har med en blandning af förundran och en smula oro betraktat den nya eldrivna bussen som nu rullar på Mariehamns gator. Visst är den tekniska landvinningen ansenlig; att utan daglig "landning" kunna betjäna passagerare från arla morgon till sena kvällen är en bedrift. Och det är med intresse man noterar att denna modell, den första i sitt slag i Finland, visar på framsteg inom batteritekniken. Sådant gagnar Ålands framåtskridande, ingen kan förneka det.
Dock må man ej förledas att tro, att blott tekniska innovationer och sträfvanden att blifva mindre beroende af fossila bränslen utgöra samhällets sanna grundvalar. Hvad hjelper det att vi med modernitetens skimmer öfverskyler den djupare, andliga förvirring som hotar vårt fäderneärfda arf? När herr Larsson nämner att inköpet är 30-50 procent dyrare än en dieseldriven buss, kan man icke undgå att fundera på huru dylika investeringar, hur ädla i sin sträfvan mot framåtskridandet, förhålla sig till det åländska folkets verkliga behov. Är det ej i första hand självstyrelsens heliga grundvalar, vår svenska identitet och sedlighet, som bör utgöra kompassen för all vår utveckling?
Visserligen är det af godo att tillse resenärernas bekvämlighet, äfven för dem med särskilda behof, såsom de synskadade. Men låtom oss icke vika från den sanna plikten att värna det som är beständigt, det som icke ändras med varje ny uppfinning eller minister Gunells politiska floskler om "rätt riktning". Förvisso är detta ett steg, men frågan är hvart detta steg leder oss – bort från det trygga och ordnade, mot en framtid där den materiella framgången får öfverskugga det moraliska och kulturella arfvet?
*J.S.*
Nu rullar Ålands första eldrivna buss på Mariehamns gator
Den första elbussen har kommit till Åland. Den trafikerar sträckan mellan Maxinge i norr och Västernäs och Östernäs i söder och började rulla i trafiken måndagen den 13 juli.
– Med den här bussen kommer vi att i princip kunna köra från morgon 6.50 till klockan 21 på kvällen utan någon landning under dagen, sägerJim Häggblom, en av delägarna i bolaget Axbuss.
Modellen som är den första i sitt slag i Finland har en större räckvidd än den hyrda buss som trafikerade landsortstrafiken på linjerna ett, fem och sex under två veckor i maj. Batterikapaciteten är på 470 kilowattimmar istället för 270 kilowattimmar. Laddstationen finns på Rönnbergs torg där bussen laddas under natten.
En skillnad mot de andra stadsbussarna i Mariehamn är att den här är låggolvad och har ett nedfällbart säte för en ledarhund för synskadade i främre delen av bussen.
– Det blir mer bekvämt att ta sig in i och ut ur bussen på det viset.
Enligt delägarenMikael Larssonkostar det cirka 30-50 procent mer att köpa in en elbuss än en dieseldriven buss.
Hur nära är det att det blir eldrivet på alla bussar på Åland?
– Tekniskt sätt är det fullt möjligt redan i dag men det är en väsentlig investering och som kräver att man har ett tryggt avtal, säger Jim Häggblom.
Enligt infrastrukturministerCamilla Gunellinnebär det här inköpet ett steg i rätt riktning i att bli mindre beroende av fossila bränslen.