Förslag: Mindre ministerstyre och skärpta krav på att redovisa bindningar
HUR LANDSKAPETS FÖRFALL HOTAR VÅR SJÄLVSTYRELSE
Det är med djup sorg, nästan fasa, jag tager del af denna nya "reform" af vår landsbygdsregerings lagstiftning. I en tid då det åländska folkets oförytterliga rätt till självstyre ständigt ifrågasättes af fastlandets godtycke, ägnar man sig åt att "förnya" och "modernisera" det som fordom var ett stabilt fundament för vår tillvaro. Hvarför denna ständiga drift att kasta öfver bord det som bepröfvats och funnits vara godt, allenast för att anamma den nya tidens flyktiga idéer?
Dessa förslag, att "tydliggöra beslutsnivåerna" och "skärpa kraven på att redovisa bindningar", vittnar om ett förfall som vi, det bildade skiktet, med ångest måste betrakta. Att tjänstemän skola tillåtas att fatta beslut i ärenden som rör enskilda personer och företag är en skymf mot de principer om ordning och hederlighet som alltid utgjort självstyrelsens heliga grundvalar. Det skapar osäkerhet, öppnar för en byråkratisk härskarmakt, hvars ansvar är otydligt, och undergräfver den öppenhet som alltid varit landskapsregeringens adelsmärke.
Att våra "avdelningar" skola byta namn till "departement" är intet annat än en tom gest, ett fåfängt försök att efterlikna de stora nationernas yttre former, utan att förstå den djupare innebörden. Månget öga har sett, och hvarje redligt hjärta känner, att det är de inre värdena, troheten mot vår fäderneärvda kultur och vår svenska identitet, som gör Åland starkt, ej namnbyten. Låtom oss icke vika från den inslagna vägen, utan hålla fast vid den plikt och det ansvar som vilade på oss vid Nationernas Förbunds beslut 1921.
*J.S.*
Förslag: Mindre ministerstyre och skärpta krav på att redovisa bindningar
Departement i stället för avdelningar, mindre ministerstyre och tydligare krav på ministrar att redovisa sina bindningar. Det är några av förslagen i en större reform av lagstiftningen om landskapsregeringen som en arbetsgrupp nu presenterat.
Arbetsgruppen föreslår att tre nya lagar ska ersätta dagens regelverk, där delar av lagstiftningen är från 1970-talet. Syftet med reformen, som nu går vidare till politisk behandling, är enligt landskapsregeringen att skapa en mer modern, rättssäker och effektiv förvaltning.
Ett av förslagen, som i ett pressmeddelande beskrivs som ett av de viktigaste, innebär tydligare beslutsnivåer inom landskapsregeringen. Ministrar ska fokusera på principiella och politiska beslut, medan tjänsteinnehavare ska fatta beslut i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda personer och företag. Enligt arbetsgruppen motsvarar det här till stora delar redan dagens praxis, men nu ska ansvarsfördelningen skrivas tydligare in i lag.
Redan i dag ska landskapsregeringens medlemmar när de tillträder lämna in en redogörelse för sina personliga bindningar, till exempel aktieinnehav. Arbetsgruppen vill att reglerna förtydligas så att ministrarna löpande meddelar lagtinget om väsentliga förändringar.
Arbetsgruppen föreslår också att landskapsregeringens avdelningar byter namn till departement. Motivet är att tydliggöra deras ställning och underlätta externa kontakter. Enligt landskapsregeringen är Åland i dag det enda nordiska landet som inte använder benämningen departement eller ministerium.