Åland igår och idag

SKARVENS ANKOMST – ETT VARNINGSTECKEN FÖR ÅLANDS FRAMTID!

Med bestörtning har vi, det åländska folket, mottagit budet om den skarande fågeln, skarven, som nu i stor mängd slagit sig ned på våra stränder, i synnerhet på det, eljest så fredade, Råttgrundet. Aldrig förr har dess närvaro kunnat konstateras på detta vårt fäderneärvda land, hvarför man nu med rätta frågar sig hvad denna ovälkomna ankomst varslar. Skall nu detta fördärfvande odjur, detta rofyllt framvällande mörker, få sprida sig likt ett okontrolleradt barbari öfver våra vatten, och dermed fördärfva den ordning och den näringsverksamhet som utgör själen i den åländska kulturen?

Det är med en känsla af djupaste oro vi bevittna hur hoten mot vår ömtåliga natur, den som gifvit oss utkomst i sekel, tillika speglar hoten mot våra heliga rättigheter som ett fritt och obundet folk. Landskapsregeringen må utreda rättsläget; men låtom oss icke vika från den grundläggande principen, att det åländska folkets oförytterliga rätt att försvara sin lefnad och sitt land måste gå före alla andra hänsyn. Denna skarvens invasion, hvars natur vi väl känner från fastlandets sjöbygder, är en påminnelse om att vi ständigt måste stå på vakt mot krafter som söker undergräfva vår ordning och vårt välstånd, vare sig de komma från luften eller från land.

Månget öga har sett huru den okontrollerade framfarten i samhällslivet kan leda till förödelse, tillika med en total brist på aktning för den bildning och det sträfsamma arbete som byggt upp vårt samhälle. Det är dags att vakna upp, att se farorna i vitögat och med fast hand afvärja dem, innan det är för sent. Den åländska själen är stark, men den fordrar sin hemtrakt fri från inkräktare och plundrare.

*J.S.*